Sverige har den första kyrkan i världen som vill välsigna utlevd homosexualitet. Det finns stora kristna grupper i Sverige som är emot detta, även inom den svenska kyrkan. Ungefär en tredjedel av svenska kyrkans präster gick offentligt emot detta. Vad säger egentligen Bibeln om detta med homosexualitet och vad säger egentligen kristna om homosexualitet?

Liberalteologerna hävdar att ordet "homosexualitet" inte existerar i Bibeln, därför är inte Bibeln emot utlevd homosexualitet, det ord som översätts (felaktigt menar man på) till homosexualitet betyder i själva verket "pedofili", vilket var vanligt på den tiden och fördömdes av de kristna, medan homosexualitet knappast fanns. Vidare så menar man att det Paulus säger om sex mellan två av samma kön var endast ett utslag av hans kultur, det är inget som vi behöver ta hänsyn till idag.

Det finns flera saker att säga om de påståendena. Det är sant att ordet "homosexualitet" inte existerar, men det finns ett ord som betyder samma sak, vilket idag översätts till just homosexualitet. Det andra är att ordet visserligen betyder pedofili, men det är inte ordets enda betydelse. Ordet betyder både "pedofili", "homosexualitet" och "tidelag" (sex med djur).

Pedofili var vanligt på den tiden, men det var också homosexualitet. Tre saker som talar för det är dels att Paulus fördömer det så kraftfullt. Finns ingen anledning för honom att fördöma det, om det knappt var känt. I romarriket så användes sex mellan samma kön som något normalt och homosexuella hävdar bestämt att homosexualitet alltid funnits, och därför är det normalt och har alltid varit närvarande, därför blir det lite konstigt när liberalteologerna (i sina försök att försvara homosexualiteten) försöker få det till att homosexualitet alltid har funnits i alla kulturer över hela jorden, utom just när Paulus levde, för då visste ingen att det förekom...

Men kan man förkasta det Paulus säger som ett utslag av kulturen? Självklart kan man, men då har man också lämnat den kristna arenan för länge sedan. Om det bibeln fördömer som synd minimeras till "kulturella åsikter" så hävdar man också att Gud inte existerar, att han endast är en tankekonstruktion som vi omvandlar till att passa in i den rådande kulturen. Men om nu Gud de facto existerar, då är det också han som avgör vad som är synd och inte. Mose lag förbjuder homosexuellt sex, Jesus konstaterar att den lagen inte kommer att upphöra. Jord och himmel kommer att förgås innan den lagen upphör att gälla. Det är kraftfulla ord, och vi har ett val att göra: Antingen säger Jesus saker därför att han är influerad av dåtidens kultur, eller så är det en evig sanning. Om det bara var kulturella åsikter, hur vet vi då vad som är att betrakta som "Guds ord" och "Sanning" och vad som ska betraktas som "åsikter vi kan förkasta"?

Liberalteologerna har ju sina svar: Det som känns bra att följa och det som är politiskt korrekt, det upphöjer vi till "Guds ord", men allt annat kan vi för stunden förkasta. Men för en kristen så fungerar inte det, antingen är skriften Guds ord eller så är det inte Guds ord. Antingen är det Jesus säger sant, eller så är det inte sant. Det låter väldigt svartvitt - och det är det också.

Ur strikt biblisk synvinkel är homosexuellt sex en synd. Och när man inser att de olika liberalteologiska argumenten faller platt till marken, så försöker man framställa den kristna som en som hatar homosexuella, som en som lyfter fram homosexualitet som något extra vidrigt och syndigt, men är det verkligen så?

Jesus säger, att om man bryter mot en del av lagen, så har man brutit mot hela lagen. Kristna värderar inte synder i grövre och mildare, all synd medför samma konsekvens; Andlig död. Och just detta med andlig död är kärnpunkten i varför kristna reagerar. Om man är kristen, så tror man att vissa av människors handlingar orsakar att man förlorar kontakten med Gud, och det är vad ordet "synd" betyder, att man "missar målet". Det svenska ordet "synd" kommer av ordet "sund", och det är precis vad det handlar om, det blir ett "sund" mellan oss och Gud, det blir omöjligt för oss att ha kontakt med Gud.

Ordet synd är värdeladdat, det är därför det används av kritikerna. Om kritikerna skulle säga att "De kristna predikar att om man har sex utanför äktenskapet så missar du Gud", så skulle de flesta rycka på armarna och svara "jaha, jag tror ju inte ens på Gud, så vem bryr sig?", men nu säger man att "de kristna kallar homosexualitet för synd", och då blir en fördömande ton i det hela, trots att de båda fraserna säger exakt samma sak. Kritikerna är alltså inte ärliga i sin kritik mot de kristnas syn på Gud och vad som är fel och rätt att göra inför Honom.  

För en kristen så är inte homosexualitet mer syndigt än heterosexualitet. Homosexualitet är en läggning, inte en handling. utlevd homosexualitet är däremot en synd ("du missar Gud"), men den är inte det minsta värre än vad heterosexuellt sex är före äktenskapet. Att en ogift pojke fantiserar sexuellt om en tjej är en precis lika stor synd, som när två män har sex i verkliga livet.

Kristna hatar inte homosexuella, de hatar synden som skiljer dem från Gud. Kristna hatar inte heterosexuella heller, men de hatar synden som skiljer dem från Gud. Gud kan alltid välsigna människor, men Gud kan aldrig välsigna synd. Varför skulle Gud ge sitt bifall till saker som skiljer honom och människor åt? Det är en vansinnig tanke! Det är därför det är ett sådant stor bedrägeri av pastorer och präster, som säger att de kan välsigna homoäktenskap i Guds namn. Visst, den enskilda prästen kan ge sin välsignelse, men när han säger att "Gud välsigne detta" så ljuger prästen för paret som ska vigas, och det är allvarligt.

Som kristen måste man hålla fokus på Gud. Man måste älska alla människor, oavsett sexuell läggning. Som kristen är man också ansvarig för att hata det som spikade upp Jesus på korset, din och min synd. En människa är en människa, en synd är en synd, det är inte samma sak; Vi älskar människorna, men hatar synden.

<<<<<